Kniv i hjärtat

Idag kändes det som att min hjärta klövs i två bitar när min älskling ringde och var ledsen...
Det är så här att ha ett lång distansförhållande, det är upp och ner jämt.
Ibland har man världens bästa telefonsamtal, ibland blir det bara tårar.

Det tär att jämt kämpa för att vara positiv, ibland orkar man inte, ibland faller man bara ihop i en enda stor hög av sorg och saknad.
Det gör så jävla ont.
Han gör mig oerhört lycklig, det är det ingen tvekan om.
Men att vara utan honom gör ont i varenda cell i kroppen.

Imorse försov jag mig, trots väckarklocka och att jag la mig tidigt.
Jag tror det är för att jag inte tog någon medicin igår.
Så det blev inget åka till stallet idag.

Klockan tre ska jag, mormor, mamma och syskon bege oss till farmor för en fika.
För imorgon åker mormor. Trist, hon är så mysig och det blir verkligen hemtrevligt varje gång hon är här.

Nu håller jag på att ladda ipoden, sedan ska jag gå till centrum och köpa cigg.
Jag behöver drunkna lite i musiken och bearbeta alla tankar.

Detta kallar jag kvalitativ journalistik