Jehovas vittnen och snöstorm

Ridningen blev aldrig av. Min snela hest hade inte fått på sig snöskorna än, eftersom hästar har håligheter i mitten av hoven bildas det snö-kockor där som blir som att gå med isbollar under fötterna.
Istället bytte jag täcke, gick en promenad med henne och ryktade henne. Väldigt mysigt det med!
Jag älskar som sagt den hästen, längtar tills nästa gång jag får åka ut till stallet.
Vilket blir på söndag. Då har jag även lyckats att nästan lura med min bror med till stallet, med löftet att det finns massvis med ridtjejer där han kan ragga på.
"Men vad ska jag göra där då?"
"Hjälpa till att slänga upp sadeln! Den är ju blytung!"
"Tänk om hästen sparkar ner mig?"
Han vet nog inte om att man lägger på sadeln på sidan av hästen och att det således är nästintill omöjligt att bli sparkad.
Dessutom är min häst en gammal tant, hästår räknat och är därmed lugn som en filbunke, förutom när sadeljorden ska spännas, men det är inget han behöver bekymra sig över.

Mest vill jag ju att han ska åka med för då får jag skjuts, men då kom mamma den bajskorven och sa att det ska målas på söndag och knyckte John ifrån mig. Fan, hur övertygar man sin bror att det blir mycket roligare i ett stall, mitt i snöstormen bland hästskit?
Impossible task? Det återstår att se.

Igår kom två killar från Jehovas Vittnen och plingade på.
Man får alltid samma förvånade miner när de frågar om man hört talas om deras tidskrifter och man svarar:
"Ja, jag har varit på möten i flera år" och INTE smäller igen dörren framför trynet på dom.
Jag tyckte så synd om stackarna som vandrade runt i snöstormen med sina tidningar. Jag ville nästan bjuda på en kopp kaffe, men det tror jag inte mamma skulle uppskatta.
Men vi stod och snackade ett tag, djävulen hit, gud dit, det finns inga måsten.
Nej nej, visst, har man varit i smeten vet man bättre.

Men, de är inte så onda som folk vill framställa dom som. Det är faktiskt goda människor som gör det som de tror är rätt, även om folk gärna tror att det är av ren djävulskap de plingar på dörren och stör.

Folk drar ofta roliga historier om när "Jehåvas" kom och plingade på
"och då sa jag, FAR ÅT HELVETE MED ER!"
Jag roas dock inte lika mycket faktiskt.

Det är snöstorm ute och jag har inga vinterskor. Aj aj.
Och Boli är på stranden om dagarna och surfar.
Hade det varit snöslask här hade jag nog varit mer avundsjuk, men lite mysigt är det med snö?
Mörkret suger dock.
Adjö.