Panik

Ångesten börjar fräta upp mig inifrån nu.

Igår var det i alla fall fest, eller tjejmiddag kanske man kan kalla det.
Kvällen började med en jättegod fördrink, sedan sminkade vi oss och piffade till oss, inte för att vi skulle ut eller så utan mest för skojs skull.
Därefter blev det jättegod middag, massor av dricka och singstar.

Och i slutet av kvällen blev jag naturligtvis emo. Man kan kanske skylla på drickan, men själva anledningen har funnits där länge. Det finns känslor man inte vill kännas vid. Till exempel hur sjukt jävla jobbigt det är att älska någon som bor på en annan kontinent, jag försöker lura mig själv att det är så himla enkelt, men nu när jag drack poppade all ångest upp och all rädsla för framtiden.

Jag tog precis en dusch och det känns som att baksmällan har gett sig nu.

Kanske mest för att Rebecka helt spontant hade lagat värsta buffén av fyllekäk kl 2 på natten när jag kom hem.
Jag älskar min syster :D
Nu ska jag försöka ta tag i mitt liv.. Eller snarare ta en cigg och klä på mig. Jag är ju nästan naken!