Alla som känner mig vet att jag är en sömntuta, men min extrema trötthet jag har haft den här veckan börjar bli en aning oroväckande.
Jag la mig 12 igår, inte så väldigt sent och vaknade kl 15:00 idag av att mamma väckte mig.
Är det någon som vet hur länge det tar innan ett jetlag lägger sig?
Jag ska på kryssning med pappa, john, Cicki, Cickis döttras (osv, osv, man orkar inte ta med alla gummipappor och plast-halv-fabrikatsyskon) ikväll, båtarna brukar gå vid sex så jag har lite bråttom tror jag.
Men lugn bara lugn, först ska jag sätta på mig ett par strumpor, sedan lite kaffe och så är jag igång.
En konstig sak är att när jag drömmer om Boli så drömmer jag nästan bara att vi bråkar eller att någon av oss är otrogen och blir då givetvis jätteledsen.
Kan det vara så att min hjärna försöker få mig att lida lite eftersom att vårt förhållande är så där äckligt perfekt (nykära)?
Jag förutom den minimala detaljen att han bor på andra sidan jorden, men det är en petitess trots allt, en dag kommer vi bo tillsammans, och den dagen ligger inte alltför långt borta.
lördag 7 november 2009
Kryssning och sovmorgon
Upplagd av emmamacita kl. 06:08 0 kommentarer
söndag 1 november 2009
Min hemkomst
Hej alla glada, jag anlander till Sverige kl 22:55 den 2:a november, hamta upp mig da!
Angaende vad jag ar sugen pa; allt UTOM kyckling och ris, om ni ger mig nagot som innehaller kyckling eller ris sa bryter jag ihop ;)
Jag ar sugen pa en hederlig korvstroganoff eller liknande, garna en ratt med makaroner, jag har levt pa ris och potatis i tre veckor sa jag ar liiite liiite trott pa det.
Har ar det underbart vader idag, jag gar runt i kort-kort, tubtop och mina alskade flipfloppsar.
Nyss var vi och at en avskedslunch med Bolis pappa flickvan och hennes barn, sedan tog jag och Boli en promenad hem i solen och pratade och framtiden.
Jag ar ovanligt glad och ser ljust pa framtiden, jag menar, jag har detta att gladjas at:
- jag flyger hem pa natten = det blir lattare att sova = det gar snabbare
- jag far traffa min familj och alla kara som jag har saknat sa mycket
- jag far ata god svensk mat
- jag far ata lakrits
- jag har haft en UNDERBAR resa, kommit narmare min pojkvan och jag kommer tillbaka hit, tjihii.
Puss pa er, vi ses snart!
Upplagd av emmamacita kl. 12:22 0 kommentarer
Labels
- ADD (1)
- aventyr (2)
- barnaminnen (1)
- bilder (1)
- bio (1)
- bloggar (1)
- cuzco (3)
- dikt (1)
- fragor (1)
- frieri (1)
- frågor (1)
- Funderingar (1)
- förberedelser (4)
- galna hundar (2)
- hemfard (1)
- hemma i sverige (1)
- humor (1)
- höstdepp (1)
- idol (1)
- kola-blad (1)
- kommentarer (2)
- kryssning (1)
- krönika (1)
- kulturskillnader (1)
- kärlek (9)
- lima (2)
- machu picchu (1)
- mat (1)
- nyheter (1)
- peru (52)
- religion (4)
- ridning (1)
- samhällsfrågor (1)
- sorg (1)
- studier (2)
- städning (1)
- sverige (2)
- tankar (1)
- trötthet (1)
- vardagen (4)
- vardagsliv (33)
- ångest (1)
