7 månaders dag och hemresa

Idag var vi och åt en jättemysig lunch på vårat vanliga kinaställe. Jag, Bolis pappa, Bolis bror, Bolis pappas tjej och Bolis lillasyster.
Det var som en hejdå-lunch och Bel matade mig med nudlar, så söt!
(Senare när vi kom hem försökte hon också mata mig med bröd och kakor, jag tackade, tog emot och gömde, haha)

Nu är jag sjukt trött, jag vet inte riktigt varför, jag har försökt att vila men det går inte.

Flyget från Lima går tio i 2, peruansk tid, vilket är runt 9 svensk tid.
Det tar 12 timmar att flyga till Madrid, där jag kommer anlända 07:20 och sedan vänta 3 timmar.
Flygresan från Madrid till Stockholm tar 3 timmar och jag kommer vara framme 14:15.

Allt som allt kommer resan ta 18 timmar, vilket är 4 timmar mindre än resan hit.

Jag har skrivit ut lite skolgrejer, tanken är att jag ska plugga på Madrids flygplats och eventuellt sno lite kakor från planet då jag inte har några pengar att köpa mat för.

Det har känts rätt tungt ända tills idag, då jag och Boli kom på en kanonide för framtiden, så nu är lite lättade och faktiskt ganska glada, trots att jag åker imorgon.

Om en timme ska grabbarna spela fotboll, sedan ska vi äta ute tillsammans en sista gång på någon mysig restaurang.

Jag antar att det här blir mitt sista inlägg här i Peru, det kommer bli så sjukt konstigt att åka från 30 graders värme till kalla Sverige.
Men jag ska inte klaga, jag har sluppit hela februari månad, snart kommer våren till Sverige ändå.
Dessutom har jag fått spendera en underbar månad med min pojkvän, idag är förövrigt våran 7 månaders dag. Tiden går så sjukt fort!

Anyways, nu ska jag hoppa in i en dusch och göra mig iordning.
Och imorgon har jag en lång resa framför mig, fast om man tänker efter består den mest i att stå i diverse köer, titta på filmer, äta flygplansmat och vänta.

Endel tårar är nog att förvänta sig också.

Puss och kram!

Tacos och solbränna

Idag steg jag och Boli upp vid 12, sedan tog vi en taxi till ett litet pittoreskt tacoställe en bit bort.
Tacosarna dom serverade var helt gudomliga som ni ser här nedan.



Det var riktigt stekhett ute och eftersom jag ville bättra på min bränna lite gick vi till parken igen med filtar, jag solade medan Boli satt i skuggan och fotade.

Nu skulle vi kanske gått på bio men vi ska också ut och äta med Bolis pappa och bror så det kan bli lite tätt inpå. Hursomhelst kommer kvällen bli hur mysig somhelst.
Det spelar egentligen ingen roll, bara jag får spendera så mycket tid jag kan med Boli nu.
Här kommer ockå lite bilder från dagen, tycker det är på tiden nu:


Jag mumsar på min taco


En växt i en av parkerna som ser ut som en ananas


Så här mysigt hade jag det

Nu ska jag sluta bloggnörda och ägna min karl lite uppmärksamhet.

Kulturella skillnader

Vi hade en mysig te och backor kväll idag igen, tillsammans med samma personer som igår.
Bolis pappa och bror påstår att dom dricker kaffe, men jag skulle mer kalla det mjölk med en nypa kaffepulver i ;) det går inte ens att se att de har haft i kaffe och jag tvivlar på att det smakar så värst mycket, haha.

Jag har lovat att jag ska ta med mer renkött nästa gång jag kommer hit, dom älskade det! Allt i korgen som vi gav är uppätet nu, vilket jag gillar.
Nästa gång ska jag också ta med mig ett megalager med lakrits.

Jag har börjat förstå mer och mer att mitt och Bolis förhållande är ganska ovanligt om man ser till den peruanska kulturen.
För att ta ett par exempel, jag tänker dock inte nämna några namn.

Ett par, båda 23 år gamla, har varit ihop i ca 4 år och tjejen har ännu inte sovit över hos killen, en enda gång!
En släkting till Boli bodde hos sin mamma tills hon var runt 30 och gifte sig. Och gissa vart dom flyttade? I samma byggnad som hennes mamma!
Ett par måste smyga med att dom är tillsammans, de är också runt 23, för att föräldrarna till tjejen är väldigt konservativa.

Som svensk förstår jag absolut inte varför det är så. Dessa nämnda är dessutom väldigt moderna och ganska rika personer.

Jag älskar min mamma, men jag vet inte om jag skulle vilja ha hela min släkt i samma hus som jag själv bor i, det skulle kännas som man inte hade något privatliv alls.

Bolis pappa är one of a kind och bryr sig inte särskilt mycket om vad andra tycker. Men i allmänhet har släkten ganska mycket att säga till om verkar det som.

Det är intressant med kulturella skillnader.
En annan sak som är ganska märklig är att många här är "religiösa" och har sina hem fulla med bilder på Jesus, men de lever inte alls särskilt kristet.
Det kanske bara är en ytlig grej "bara därför att", jag vet inte.

Nu ska jag ut och pussa på min karl, jag måste passa på eftersom vi inte har så mycket tid kvar tillsammans.

Nu kan ni kommentera igen

Nu fungerar kommentarerna igen :) so just go ahead!

Kaffe och kommentarer

Hej hopp, jag vaknade nyligen upp från en tupplur, medan Boli låg kvar tog jag disken och gjorde mig en kopp kaffe.

Vi åt empanadas idag igen, det är såå mumsigt.

Min bror är lite rolig, jag skrev till honom på facebook att han skulle svara på mina mail, varpå han svarar "jag svarar på allt ju" fast han har ännu inte svarat.

Hursomhelst, vi får se vad resten av dagen har att bjuda på, klockan är fem på eftermiddagen här.
En av planerna är att vi ska gå och köpa La Teta Asustada som jag så gärna vill se. Men den vi hade fanns bara undertexter på spanska och quechua.

Jag vet inte riktigt vad som har hänt med kommentarfuktionen, ska försöka fixa det.

Förresten, Boli frågade just vad "ju" betyder, hur fan översätter man det?
Anyways, puss på er!

En kopp kaffe!

Mmm, jag tog just en kopp kaffe, så förbannat gott, jag har inte druckit kaffe alls sen jag kom hit.
Dock ska jag å Bolis vägnar tala om att jag inte har druckit kaffe därför att folk i Peru inte dricker kaffe, utan för att dom helt enkelt inte hade kaffe hemma innan.

Dom skrattade lite åt mig eftersom jag hällde i redigt med kaffepulver, i Peru dricker man änglapiss som min farmor brukar säga. Dvs riktigt tunnt kaffe, något jag personligen tycker är bläsch.

Sedan hade vi en te och backor kväll tillsammans med Bolis brors flickvän, Bolis Bror, Boli, Bolis pappa och Bolis farbror.
Mysigt, nu sitter dom andra och kollar på fotboll och jag ska vila en liten stund samt smita och ta en cigg.

Alla som röker vet att kaffe triggar röksuget rejält.
Puss på er andra i kalla Sverige.

Empanadas och fotboll

Jag och Boli vaknade som vanligt vid typ 1, och jag kollade hoppfullt min mailinkorg, men nej. Inga mail från någon familjemedlem.
Sedan skrev Rebecka på facebook att dom var oroliga pga jordbävningen och undrade hur det var med mig.
FYI har jag varit i Lima i 2 dagar, jag har också mailat både John och mamma, samt skrivit i min blogg.

Ett hett tips är att kolla er mail lite då och då, speciellt om ni är oroliga över något.

Nej, nu ska jag inte vara såndär, jag älskar er fastän ni är lite udda ibland :)

Jag och Boli gick och köpte empanadas (ungefär som piroger fast mycket godare) som vi åt i parken, sedan gick vi ut med lite filtar och la oss i en annan park tillsammans med Llanitos.

När solen gick i moln kilade vi tillbaka hit, och jag fastnade framför datorn när jag fick se att Elin var inloggad.
Boli ligger för tillfället och kollar på Life of the playboy mansion ;D en fotbollmatch som han vill se börjar om typ en halvtimme.

Man, vad röksugen jag är, nu ska jag pussa lite på min karl.
Ha det bäst!

Röksugen!

Jeeeeeez, jag är så satans röksugen så det finns inte!
Jag har mina nikotintuggummin som hjälper lite, men jag vill bara ta en cigg goddamnit!

Vi åt nyss en jättegod middag, jag, älskling, Bolis pappa och bror och kollade på Baksmällan.
Sedan tog jag ut all min inre frustration på disken, husan är i sin hemby för tillfället så jag är stand in, skämt åsido, jag dealade till mig en ryggmassage av Boli om jag gjorde det, så det är helt klart värt det.

Hushållerskan, som heter Ana, bor i en liten by i bergen, det tar henne 14 timmar att ta sig dit med buss. Kan ni fatta, 14 timmar! Det är mer än vad det tar att flyga till Peru.
Och det är inte aircondition komfortabla bussar vi snackar om här, utan ganska skruttiga sådana.

Nu ska jag nog ta ett till tuggummi innan jag får spunk här (concertan gör mig sjukt röksugen, faktum är att utan den är jag knappt sugen)
Tjingeling!

Back in town

Jag och Boli bestämde oss för att dra tillbaka till storstaden ett tag.

Livet på stranden är underbart, men inte helt okomplicerat.
Bland annat tar vattnet slut lite då och då, och det kan bli väldigt otrevligt när man t ex inte kan spola.
Varje dag kommer en stor lastbil med en vattentank och fyller på nytt vatten i husen, oerhört opraktiskt men ändå pittoreskt och mysigt på ett sätt.

Varje dag gick vi och åt lunch på stranden, eftersom Bolis pappa har kredit på vissa restauranger där (han kommer bli oerhört glad när han får se räkningarna!)
Sedan solade vi, badade och surfade vissa dagar, beroende på hur mycket folk det var på stranden.

Och varje kväll tog vi en promenad ner till ett hamburgerställe och åt med utsikt över havet.

Nu är det rätt skönt att vara tillbaka i storstaden och ha tillgång till internet och vatten.

Planen är att vi åker tillbaka till stranden om ett par dagar.
Just nu håller vi på att ladda ner Ace Ventura som vi ska se senare.

Förövrigt tänkte jag bara informera mina familjemedlemmar att jag kommer till Arlanda 14:35 den 7:e mars.
Då önskar jag mig en familjemiddag med något redigt svenskt, typ köttfärssås och makaroner, och snälla, köp lakrits till mig, jag har drömt om lakrits tre dagar i rad nu.

Oh juste, en big mac i Peru kostar 10 kr, och en glass 3 kronor, galet va?

Snabbis fran stranden

Har kommer ett superkort inlagg om vad som hander har, idag var jag pa stranden hela dagen och larde mig surfa, vilket var askul!

Nu ska vi strax ivag och handla lite fornodenheter infor morgondagen, da ska vi till en annan strand, vi aker runt 5 pa morgonen med bil och kommer spendera hela dagen dar.

Grabbarna ska surfa och jag ska ligga och steka, bli brun och lyssna pa ipoden.
Jag ar iofs redan brun, men jag ska bli annu mer brun. Dock ar jag duktig och anvander sunlotion solskyddsfaktor 60.

Nu maste jag ga for dom vantar pa mig, skriver mer sa fort jag kan.

Ps, har ni sett att bloggdesignen ar ny? Det ar Bolis kompis Chapai som gjorde den at mig, GRACIAS!
Visst ar den fin?

The good life

Tankte bara tala om for alla frusna stackare i Sverige att sjalv avnjuter jag for tillfallet en kall bars hemma hos Bolis kompis.

Dagarna spenderas pa stranden och allt ar allmant bra, jag saknar er massor, kommer inte kunna skriva sa mycket har, men anda, puss och kram!

Krångel och nagellack

Jag ringde banken igår.

Det fanns två lösningar på mitt problem, det ena hette nödkredit, något de kunde skicka som jag kunde hämta ut redan nästan dag.
Det andra var att det skickade ett kort turbofort hit, kruxet med dessa två lösningar var bara att det skulle kosta 400 spänn, vilket känns helt onödigt ärligt talat.

Det går också att överföra via internetbanken men det verkar väldigt krångligt, så jag får helt enkelt leva fattigt, det gör inte så mycket, idag ska vi till stranden och bara ha det bra, då behövs bara mat och sunlotion i princip :)

Idag är även min sista dag på behandlingen, så imorgon kan jag äntligen supa ;D woho, skämt åsido, men det ska bli kul att gå ut och parta lite med älskling och hans kompisar.
Och jag ska dricka min persikochampagne eller vad det nu är, den ser god ut i alla fall!

Idag har jag hittils ätit lunch, kollar på 2 and a half men, vilket vi gör varje dag, och målat tå och fingernaglarna, damn vilken tid det tar, och sedan räcker det med att man råkar stöta till något så får man börja om.

Eller så har man en pojkvän som glömmer att ens naglar är nymålade ;)

Nu är Bel, Bolis lillasyster här, hon är så sjukt söt, utom när hon gråter.
När hon kom i trappen ropade jag "Hola Bel!"
Hon svarade "Hola Emma" iih :D en riktig liten goding det där.

Nu ska jag vara lite social, om vi åker till stranden idag kommer jag inte ha tillgång till internet så ofta, då ligger jag troligtvis på en strand och blir brun eller så kanske jag ligger på verandan som stinker hund och fågelskit och solar ;)
(Den gör verkligen det, kanske för att två stora schäfrar titt som tätt skiter där, samt en undulat i bur, som ägarna inte verkar städa alltför ofta)

Puss och kram till kalla Sverige.

Pizza och frisörpriser

Vet ni hur mycket det kostar att färga håret här på salong?
127kr! Seriöst, jag betalade 1300 för att blondera mitt hår.

Anyway, vi har beställt pizza och grabbarna kollar på fotboll, så jag passar på att skriva lite och försöka ladda ner Teta Asustada, eftersom filmen vi hade inte hade engelska undertexter.

Jag har tagit min näst sista spruta idag och imorn åker jag och Boli ensamma till stranden där vi ska surfa och bara njuta av livet, aint that sweet?
Inatt ska jag ringa min bank och kolla hur man för över pengar till utländska konton.

Idag har det inte hänt så mycket, jag och Boli var ute en stund med Llanitos i parken, låg på varsin filt och tog det lugnt.
Boli hävdar bestämt att hans hund inte är aggressiv, men jag menar det motsatta, den är helt galen mot andra hundar.

Jag tror jag ska visa honom ett avsnitt med Ceasar Milan.

Nu ska jag försöka ladda ner filmen, puss på er.
Och John, läs din mail ffs! :)

Caramello de regaliz

Halli hallå, till min familj; ni behöver inte skicka det där mailet, jag hittade dom i min egen mail, däremot skulle jag behöva komma i kontakt med någon av er.

Just nu ligger jag här framför laptopen, Boli och resten av gänget kollar på fotboll.

Idag har jag i princip inte gjort ett skit om jag ska vara ärlig, tagit min spruta, gått en sväng till affären och thats it.
Men så fort jag blir frisk ska vi till stranden, längtar dit, det kommer bli härligt.

Till anonym; det finns lakrits i Peru, det heter caramello de regaliz, men är väldigt ovanligt, både Boli och hans bror hatar det.
Boli sa att det finns att köpa på vissa godisaffärer.

Själv älskar jag lakrits över allt annat så jag hoppas att jag hittar det här.

Nu ska jag nog ta mig en cigg.

Fråga till familjen och undertexter

Tjosan i trosan!

Jag tänkte börja med att fråga någon ur min familj som råkar befinna sig vid pappas dator i vardagsrummet om ni kan maila mina religionsuppgifter som finns där?Gärna så snart som möjligt, dom ligger på mina dokument.
Anledningen är att jag missförstod frågan och måste skriva om dom lite.

Men lugn bara lugn, religionsprovet gick jättebra!

Idag är det strålande solsken, jag har nyss ätit lunch och mår illa.
Det blir så när jag glömmer att äta något i samband med concertan och antibiotikan.
Men nu är det bara 3 dagar kvar på kuren, och endast 2 sprutor kvar att ta.

Vi ska nog gå en sväng till parken och lyssna på musik från ipoden och sola lite.
Sedan ska vi tillbaka till strandhuset så fort jag är frisk och partaya, det ser jag fram emot!

Visste ni förresten att lukta på en bomullstuss med alkohol på hjälper mot illamående?
Helt sjukt, det fungerar faktiskt, det är en vanlig huskur här i Peru, testa det nästa gång ni mår illa.

En annan fundering jag har är varför fransmän, tyskar, italienare och spanjorer envisas med att dubba sina filmer och serier.
Här i Peru är det 50/50, hälften av det som är på TV är dubbat, resten är med undertexter.

Jag har ärligt talat aldrig förstått vad exakt som är så svårt med att se en film med undertexter.Är det så oerhört invecklat att man måste dubba filmen för att folk ska förstå?
Jag började se filmer med undertexter från det att jag kunde läsa.
Minns det kom per automatik när de vuxna kollade på engelska filmer, i början fick man lägga ner all energi på att hänga med i undertexterna men sedan tänkte man inte ens på det.

Är man läskunnig och normalbegåvad bör man kunna se en film med undertexter till.
Därför börjar jag fundera på hur det egentligen ligger till med våra europeiska grannar, höhö.

En sak till som jag stör mig på.
När amerikaner ska prata ett annat språk, de verkar inte ens försöka uttala det rätt.
Tittade på Ghost Adventures igår, slottet de befann sig på hette:
"Castillo de san Marcos" (kastijjo de san marcos)
Men programledaren envisades med att säga:
"Käästilyo deyy san Märcows"
Hm, om man ska göra ett helt inslag om en plats kanske man ska lära sig uttalet?

Nu ska jag sluta klanka ner på människor, kärlek till alla, även de som dubbar filmer och uttalar ortnamn fel.

Rätten till sjukvård, terrorism och lakrits

Det slog mig när jag fick min urinvägsinfektion hur lyckligt lottade vi i Sverige verkligen är.
Jag tar det som självklart att om jag är sjuk så har jag rätt till vård, men så är det inte för de flesta.

Hade t ex inte Bolis pappa betalat min sjukhusvistelse, eller min medicin, hade jag fått traska runt med min infektion, som troligtvis skulle bli mycket värre och väldigt plågsam.

Vad gör man egentligen om man bor i ett land där vården kostar pengar, där man måste betala för att få hjälp och man inga pengar har?
Lämnas man åt sitt öde då?

Det finns ett fall med en svensk som åkte oförsäkrad till Indonesien och dog på akuten.
Anledning: varken han eller hans föräldrar kunde betala vården.
Tänk att som sjukvårdspersonal behöva säga åt en person som är i akut behov av vård att; tyvärr, det enda vi kan erbjuda är en säng att dö i om du inte betalar.
Så SJUKT och så tragiskt vanligt.

Anyway, just nu står min älskling och bakar paj :D aint it sweet?
Det ska bli spännande att smaka, det är tydligen något specialrecept.

Jag hoppas att han vill se La Teta Asustada ikväll.
Det är en peruansk film som är nominerad till en Oscar.

Den handlar om tiden då terrorismen hade sitt grepp om Peru.
La Teta Asustada betyder "Sorgens mjölk" det är ett tillstånd när mödrar som ammar är såpass rädda och traumatiserade att bröstmjölken blir bitter.

På den tiden tryckte kvinnorna in potatisar mellan benen för att slippa bli våldtagna.
Terrorismen tog slut kring 1992, så det var inte alls längesen, det kan man inte tro nu, för det är faktiskt väldigt lugnt i Peru.

Det där med att man blir rånad bara man går utanför gatan är bara en seglivad myt, det är ungefär samma risk att bli rånad här som i Sverige.

Och här i Surco, där Boli bor är det vakter dygnet runt alltså säkrare än i Sverige.

Och förresten har jag lakritsabstinens, lakrits verkar inte existera i det här landet, Boli vet inte ens vad det är.

Nu ska jag se hur det går för min bagare, tjingeling!

Kaninungar

Nu kom jag precis hem från stan, jag och Boli var iväg till hans universitet och fixade en grej, sedan var vi och tog min spruta.
När vi väntade på att vårdcentralen, eller vad det nu var, skulle öppna, kom en kvinna med två små vita mini-kanin ungar i handen som var så sjukt söta att jag höll på att tuppa av.

Jag höll givetvis en i handen och skrek "nemen ååååååå va söööt"
Kvinnan ville sälja kaninerna för ca 50kr styck, Boli ville inte köpa någon men jag ville.

Just nu är vi hemma igen, det är så obeskrivligt varmt och fuktigt här, när min behandling för urinvägsinfektionen är fixad, dvs om 3 dagar så åker vi förhoppningsvis tillbaka till stranden.
Jag vill verkligen dit!

Jag såg Daniels kommentar, snart kommer jag tillbaka och gör min goda sallad, dessutom har jag lärt mig att göra smulpaj :)
Idag kanske jag ska göra en jordgubbspaj, jam jam!

Men, jag skulle behöva fråga er en sak, jag vet inte vem jag ska maila eftersom pappa, john och daniel läser sina mail typ en gång i halvåret ;)
Så, vem ska jag maila?

Puss och kram skumbanan, hoppas ni har det bäst!

Bio och sprutor

Hej på er!

Jag upptäckte att det med en väldigt enkel metod går att ställa om tangentbordet jag behöver bara trycka alt och shift så ändras språket på ett kick!
Skönt, sa slipper ni lasa sahar.

Idag tog jag och Boli en tur till stan med bilen och gjorde lite ärenden, sen åt vi lunch och så in till stan igen för att klippa hunden som ett lejon (han ser asrolig ut nu!)
Efter det gick jag, Boli, Bolis pappa och Bolis pappas flickvän och såg Avatar.
Vilken film, herregud, jag hade gåshud 20 min efter den var slut.
Har ni inte sett den måste ni göra det bums!

Just det, jag tog spruta också, det är inte så obehagligt längre, jag börjar vänja mig nu.

Jag har fått färg! Äntligen, benen, men framförallt ansiktet, jag kommer att vara riktigt brun när jag kommer hem.

Jag har märkt av jag blir oerhört lättretlig av concertan, jag vet inte vad det beror på, taggarna utåt för minsta lilla, vilket är jättejobbigt.

Såg också att jag har fått en till läsare :) vad kul!
Dock är min familj usel på att kommentera (utom Daniel) jag har varit på sjukhus, hallåå, lite medömkan tack!

Puss på er, hoppas ni har det bra i kylan.
(Här är minitemperaturen 22 grader, och det ska bli runt 32 i helgen, puuh)

Sjukhusvistelser, svimning och antibiotikakur

(Jag har tillfälligt ändrat tangetbordet så det ska bli lättare för er att läsa)
Det jag ska berätta har också en sidestory längst ner.

Allt var perfekt, vi hade kommit till strandhuset, ätit lunch och jag och Boli hade varit iväg och handlat lite dricka, en persiko-champagne till mig som vi skulle ha till kvällen.
Bolis kompis var påväg, vi skulle först förfesta sedan ut på en av alla klubbar på stranden.

Men först skulle jag och Boli vila middag, det var då jag började känna något hugga lite smått på höger sida av magen. Tänkte inte mer på det, vi vilade, men värken blev bara värre, och bara på höger sida.
Tillslut grät jag av smärta, det kändes som någon högg mig med en kockkniv i sidan och Boli släpade mig till apoteket för att köpa värktabletter.

Väl inne i butiken tuppade jag med fångades upp av Boli.
Jag började skaka, och folk runtomkring hjälpte till med att badda mig i pannan osv.

Då förstod Boli att något verkligen var knas, så han ringde sin pappa som hämtade upp oss och åkte till en närliggande by till en klinik.
Vården i Peru är toppklass, men just denna klinik låg i en ganska liten by och var rätt gammalmodig, men ändå bra.

Den enda arbetande läkaren klämde och kände och sa att det eventuellt kunde vara blindtarmen, så jag fick göra blod och urinprov.

Testen visade att jag hade en väldigt allvarlig och långt framskriden urinvägsinfektion.
Läkaren förklarade att ett värde i urinet, som i normala fall ska ligga runt 1-2, på mig låg på ÖVER 100.000!
Så det var inte konstigt att jag svimmade och hade såna smärtor, med tanke på vilken infektion jag hade (och allt var troligtvis p-ringens fel, det är ute nu btw)

Doktorn ordinerade 1 antibiotikaspruta + 2 tabletter per dag.
Sprutorna köper man i förpackningar på apoteket och så betalar man en apotekare för att utföre injektionen.
Sprutorna kostar ca 50kr per styck, så min medicin kostar ungefär 400 spänn totalt, men som tur var har Bolis pappa betalat både läkarbesök och medicinerna.

Idag åkte vi hem från stranden, Bolis pappa tyckte det var bättre att jag fick återhämta mig här i Lima.
Idag tog jag min andra spruta, det gör jävligt ont, men Boli stod utanför och skrek "shiii" så jag började garva istället, haha :D

Men här kommer den mindre trevliga sidestoryn.
På sjukhuset där vi var, som ju var ganska primitivt och inte så stort, satt en mamma med hennes söner i vänthallen.
Hon grät och repeterade "mi hijo, mi hijo" (min son) vi antog att hennes son varit med om någon slags olycka.

Efter ett tag, kanske 20 min, hör vi ett avgrundsvrål som inte var av denna värld, kvinnan börjar skrika på ett sätt som fick det att isa sig i ådrorna.
"Min son, varför min son, varför" skrek hon.
Det visade sig då att hon just fått reda på att hennes 12-åriga son var död.
Killen hade på något vis hamnat väldigt olyckligt i vattenrutschkana och brytit nacken.

Mamman fortsatte skrika, "jag vill se min son, var är min son? varför varför?"
Jag kan inte ens förklara hur hemskt det var att höra detta, håren på armarna reste sig och jag började gråta.
Kvinnans släktingar kom inrusande på sjukhuset och den döde killens småbröder var helt förstörda, den ena ställde sig framför en tavla av Jesus, hans ansiktsuttryck kommer aldrig lämna min näthinna, fyfan.

Och när jag såg allt detta krympte mina egna problem ganska kraftigt, och jag var så sjukt tacksam att alla jag älskar lever och är i behåll.

Så snälla, var försiktiga, skada er inte för gud skull.
Puss på er, jag mår bättre nu, saknar er massor.
/Eder sjukling

Middag snart

Vi har precis varit och spelat fotboll, eller jag kollade pa.

Nu ska dom duscha sen ska vi ata pa restaurang, det blir troligtvis ett stalle dar de serverar den godaste revbensspjallen EVER! Yummie!

Jag har pa min jeans for tillfallet, anledning: jag ar sa trott pa att ga i kjolar som alltid aker upp och det ar lite svalare, eller ja, det ar typ 25 grader och jag brinner snart upp, men anda.

Imorgon aker vi till stranden, dar det ska vara nagot hast evenemang, jag forstar inte mycket av vad det innebar mer exakt, men enligt Bolis pappa ska det ga att rida osv (hoppas for guds skull det inte ar nagon fjantig turridning for barn for da blir jag besviken)
Men Boli sa nagot om att man kunde "hyra" en hast att rida runt lite pa och det later ju bra.

Jag ar djupt besviken pa att jag inte har fatt ett enda sketet mail.Elin, Fia, skit ner er, jag kollar hela tiden om jag har fatt mail fran er.
Damn alltsa.

Imorgon aker vi som sagt och da kommer jag inte ha nagon tillgang till internet, mer an nagon enstaka gang da och da, sa jag kommer inte kunna skriva sa mycket i bloggen.

Puss pa er, aven om ni inte mailar mig, assholes.